Ett sjuj**la humör...

Dels blir jag så arg på mig själv att jag är så blåögt naiv och alltid tror gott om människor, ända tills de bevisar motsatsen. Inte ens då tror jag ont om någon utan jag lindar in saker och tror att det beror på en det ena en det andra. Herregud, jag måste skärpa mig på den punkten... Visserligen tycker jag att det är en bra egenskap att tro gott om männsikor, men det måste ju finnas gränser...


En annan grej som gör mig arg, eller mest förundrad egentligen. Sanna och jag har från och med idag hand om cafeterian i Rappestad. Vi var och handlade fika och godis och lite allt möjligt tidigare idag och fixade i ordning allt uppe i cafeterian idag på eftermiddagen. Eftersom vi handlade idag har jag ju ganska stor koll på hur mycket som fanns på bordet och hur mycket ungefär som borde ha legat i kassaskåpet. Blev ganska förvånad över att efter tre timmar(!) felade det MINST 130 kronor. Det mesta av godiset var slut, men nästan inga pengar i burken.

Jag haffade direkt ett par i stallet som erkände att de inte betalat utan tänkt göra det...Problemet var bara att de visste inte riktigt hur mycket de tagit...Hmmm...

Så, nu min uppmaning. Om ni fikar och inte betalar så kommer vi inte sälja något fika längre. Tro inte att jag har lust att ägna flera timmar åt att inhandla och fixa i ordning och sen dessutom betala DITT fika. Där går gränsen!

Jag vet att de flesta betalar för sig, men idag måste det ju vara kanske vara tio stycken som inte gjort det. Som sagt på tre timmar. Dålig stil.

Sådär ja Linda S, första skället i nya bloggen :)

ps. Linda S är dock helt oskyldig till detta, det vet jag med 100% säkerhet :) ds.