I januari var ju jag, Salam och mina två hästar med om en bilolycka. Ni som läste min blogg då kanske kommer ihåg att bemötandet vi fick av SOS Alarm inte var det bästa. Ni som inte läst om det redan kan göra det på min gamla blogg www.charlotteesping.blogg.se klicka er till början av januari så hittar ni det där någonstans. Orkar inte ta fram det, synd att förstöra mitt goda humör...
Jag funderade mycket på efter olyckan hur jag skulle kunna göra något för att förbättra situationen, så att man skulle kunna få hjälp när djur är inblandade i trafikolyckor. Trots funderandet orkade jag inte ta tag i det och jag visste inte riktigt hur jag skulle gå till väga.
Någon månad senare var det dags för nästa olycka, en grannes häst blev påkörd en lördagkväll och blev mycket svårt skadad. (Ett inlägg om det finns också i gamla bloggen, det inlägget hette lördagsdramatik) Vi hjälpte vår granne med att få kontakt med med en veterinär och att köra hästen till en klinik där den senare fick avlivas. Även vid denna olycka var det omöjligt att få kontakt med en veterinär med hjälp av SOS Alarm.
Vi pratade om det då igen att det var så konstigt att det inte finns någon som helst beredskap för olyckor med djur inblandade.
Vår granne som inte bara är hästägare utan även journalist visste bättre hur man skulle lösa det här faktiskt ganska stora problemet. Jag är verkligen jätteglad att hon tog tag i det här och fick dessutom till en förändring! Härligt! Läs den här artikeln
I dagarna har det även varit en artikel i Corren om det, men jag hittar ingen artikel i Corren på nätet.
Tack Vera!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar