Henri S:t Cyrs Minnespris

Jag är väldigt glad att få säga att jag fick ta emot just det priset idag på Stockholms International Horse Show. Dressyrringen delar varje år ut ett pris till Årets Komet inom dressyr. I år fick alltså jag (och Generalen) ta emot det. Verkligen jättekul och när jag läser vilka som fått priset tidigare så kan jag på riktigt inte förstå att mitt namn ska stå på baksidan av silverfatet tillsammans med de.

Priset delades ut för första gången 1989 och sen dess har bland andra Minna Telde, Patrik Kittel, Susanne Gielen, Peter Markne, Maria Eriksson, Emma Karlsson, Kristian v Krusenstierna och Nina Hofmann fått priset. Helt konstigt att mitt namn ska stå där med.

Jag fick reda på det för en månad sen ungefär när Ulla Håkansson och Jan Brink ringde upp och berättade nyheten. Bara det... Ulla delade ut priset idag och det är alltid lika trevligt att träffa henne!

Ninni Hanna och Malin på läktarplats.




Här får Ostkustens Ridklubb ta emot pris får årets bästa tävlingsarrangör.

Bilderna är tagna en bit ifrån... ni som läste förra inlägget vet varför :)



Ulla and me. Det syns väl ändå va??




Det var mycket folk på plats, hörde rykten om publikrekord i pressrummet. Där hamnade jag också mitt i en presskonferens där Tinne berättade om hur det var med hennes Solos Carex som blev halt på framridningen. Jättetråkigt! Men det verkade som om att det inte var så illa med hästen som man först befarade.




Hanna Malin och Jonas. Jonas tyckte det här med hästtävling var så roligt att han köpte en biljett till och stannade hela dagen med oss. Trevligt!

Överhuvudtaget har helgen varit superkul och jag är så glad över att ha så fina vänner och att vi har så roligt! Ninnis blogg kommer ni till genom att klicka här.

Ninni, Lotta och Malin sammanfattar sitt dygn i Stockholm

Vi hade tänkt att göra en bildkavalkad av helgens alla upplevelser. Ni får vänta lite till på bilderna, men ett kort sammandrag av helgen bjuder vi ändå så gärna på.

För det första. Vi har haft väldigt väldigt roligt. Var det någon som hade trott annat?? Dessutom har vi hunnit med en himla massa.

Vi har:
- Blivit inlåst på demensboende. (Lotta.) Pga detta uteblev Ninnis skjuts. Men det gick bra ändå. Lotta blev till sist utsläppt och Ninni kom till rätt adress.

- Kört vilse med en taxichaufför. Helt ofrivilligt fick vi sightseeing i stockholm. Vi såg mest bilköer.

- Virrat bort Dennis och Fredrik. Det blev "tappade" i trafiken då Lotta gjorde ett hastigt påkommet filbyte. Pga detta tillbringade de ca en timme extra med att leta efter en parkering. Lotta hade GPS i hennes bil och de skulle "helt enkelt" bara följa henne för att hamna på rätt gata

- Besökt väldigt många trevliga restauranger. Allt från lyxkrog till sunkigt hårdrockshak.

- Kommit på ytterligare tre utmärkta affärsidéer. OBS! Hemliga!

- Tittat på många vackra hästar. Både såna som hoppar högt och springer fint.

- Glömt bort att ringa Dennis och Fredrik. De fick stå och vänta utanför en taxi i regnet tills de fick vidare instruktoiner om var vi befann oss. (Tro inte att de är tafatta och inte försökte ringa oss, nej då Lotta hade ljudlöst på som vanligt...)

- Kraschat en möhippa.

- Druckit alla delar ur kostcirkeln - det är viktigt att få i sig av alla tårtbitarna!

- Tagit emot fint vandringspris och minglat med celebriteterna i hästvärlden. Mest Lotta. Vi andra satt på rad 36892875 uppe i taket i Globen. Men vi såg jumbotronen bra!

- Skrattat åt Hannas roliga skämt. Hanna skrattade mest.

- Fått men för livet efter att ha sett en barnfamilj använda sig av en MER-flaska istället för att uttnyjja SJ's fina toaletter. Det är så äckligt att man knappt kan tro att det är sant!

- Lärt oss hur man går stelbent. På så sätt undviker man hängrumpa då man åldras. Film finns i utbildningssyfte. Kommer snart på en blogg nära dig.

- Fått hysteriska fnissanfall a'la fjortis.

- Pratat med Magnus Samuelsson och förundrats över hur stor en människa kan vara. Vi blev så till oss att vi glömde fotografera.

- Varit stolta över våra lugna och beskedliga småsystrar.

- Hällt ut en drink i Ninnis handväska och en annan drink i Malins jackärm.

- Eventuellt sett Maia Hirasawa, men det kan även ha varit John Cleese.

- Fått en drink i ryggurringningen. Lotta, såklart.

Vi kan hålla på så här hur länge som helst, men nu orkar ni nog inte ta in mer information. Dessutom närmar vi oss vår motorvägsavfart.

En del ägnar hela sitt liv åt

...att få hästar att springa på tvären (min mammas ord) medans en del ägnar hela sitt liv åt att få hästar att följa efter sig utan att ha ett grimskaft att hålla i. Medans ännu fler väljer att hoppa högt och snabbt.

Alla typer finns just nu i Stockholm. Entusiaster utan dess like :)

Bäst idag var självklart Hubertus Schmidts clinic. Att höra honom såhär på en clinic var som att komma tillbaka till ridhuset i Etteln. Ingen större skillnad, jag verkligen längtar efter att få komma tillbaka dit. Hoppas att det går att ordna fram på vårkanten!

Näst bäst idag, och det här förvånar nog många och även mig själv, en vit fin islandshäst. Den var såå fin. Den kom bara trea på islandshästtävlingen men den var urhäftig. Den var klippt men inte från knät och nedåt så det såg ut som den hade moonboots på sig... Faktum är att jag tycker bättre och bättre om islandshästarna på Globen, kanske för att det blir bättre och bättre ekipage som är med. Det jag inte gillar med islandshästar är när det sitter kraftiga långa killar (eller tjejer heller för den delen) på små stackars hästar. Jag är helt övertygad om att det inte kan vara hälsosamt att bära så mycket vikt för en liten häst.
Idag var de flesta ryttare(det fanns undantag) inte jättestora utan det såg lite mer proportioneligt ut.

Unghästdressyren var också jättekul att se, vad duktiga de är för att bara vara fem och sex år, och ryttarna är ju urduktiga!

Nu ikväll har jag fått god mat av Hanna och Jonas och nu är det dags att soooova...

Globen!!!!

I morgon tidigt tidigt åker vi till Stockholm och Globen. Sanna Josse, mamma och jag och några till ska gå på Ridinstruktörernas vip-dag som är på Stockholm Horse Show.

Lite tråkigt att jag inte rider där, det har varit lite av ett "drömmål" i år. Ni vet ett sånt mål man sätter upp som egentligen är lite overkligt men ändå bra att ha som ett högt ställt mål. Det känns som jag inte är mil ifrån men det är ändå en bit kvar. Nästa år...

Det kommer ändå att bli en fantastisk helg! Jag ska vara kvar i Stockholm hela helgen och titta på tävlingarna på fredag och söndag. På lördag är det än så länge inte så mycket bestämt förutom middag på kvällen och hälsa på mormor på dagen. Det var ett tag sen nu så det ska bli kul!

I morgon ännu tidigare än tidigt tidigt ska jag åka till stallet och rida Generalen en kort stund. Han har fått en liten liten mugg-grej på ena bakbenet så han kan inte gå ut i hagen just nu så han får sysselsättas på annat sätt. Tur jag har snälla hästskötare som ska sysselsätta honom i helgen när jag är borta.

Ha en bra helg så kanske vi ses på Globen!

Provridningen i lördags gick jättebra, men än så länge kan jag inte uttala mig om om det kommer att bli ett samarbete eller inte. Vi får se.

Det var hur som helst kul att träna och att prova att rida för Mark. Hans första fråga var om jag kunde tyska och jag hörde mig själv svara ja visst. Fast på knagglig tyska. Strålande tyckte han och sen kom jag på att jag aldrig har ridit lektion på tyska. Men jag tyckte nog att det gick över förväntan bra att förstå vad han sa. I alla fall så log han i slutet av lektionen och vad jag tolkade som så var han nöjd med vår insats.

För övrigt har det varit en fin helg. Mycket trevlig middag hos en av mina elever som ska flytta till årsskiftet i lördags. Nej nu skriver jag konstigt hon ska såklart inte flytta TILL årsskiftet i lördags utan till Norge vid årsskiftet. Middagen var i lördags. Ni fattar va? Mycket trevligt hur som helst.

Det har också bakats lussekatter och druckits glögg i helgen. Det är ju också trevligt. Men riktiga julstämningen kommer nog inte att infinna sig förrän nästa helg. Då är det ju Stockholm Horse Show. Jag ska inte rida, men jag ska dit. På fredag är det en dag för ridinstruktörer och på söndag ska jag Hanna och Ninni titta på fin dressyr och rolig hoppning. Nåt mer spännande kommer nog också att hända. Men det avslöjar jag inte här... Stockholm Horse Show brukar vara mycket julinspirerad. Faktum är att Helsinki Horse Show också var lite julinspirerad, men det kändes inte helt rätt i oktober..

Nu måste jag sätta fart igen och rida, nu är det Ciwis tur och sen blir det lektioner. Ikväll startar "vår" spelklubb upp igen. Två av deltagarna har svikit och flyttat till Stockholm, men nu har Maria och jag valt in två nya speldeltagare. Vi får se hur det går :)


Just det måste bara berätta vad som hände i lördags kväll. Jag stod och väntade på en vän inne i Linköping. När jag står där så går det förbi en tjej och hälsar glatt. Jag kände inte igen henne men hälsade såklart tillbaka. Sen vände hon och sa att hon kände igen mig och frågade om jag brukade vara i tidningen. Nja svarade jag om du läser om hästar så kanske det händer. Ja det är ju du som bloggar, din blogg är ju jättebra. Sen gick de igen. Det gjorde min kväll lite :) Tack du okända bloggläsare!

Sol och liten skugga...

Passade på att rida lite ute idag. Camelia red jag först i ridhuset och sen skrittade vi ut en liten sväng jag och Sanna. Hon är inte helt olik Ciwi.

Gårdagens strapatser tänker jag inte skriva om än men en liten bild kan jag ju såklart bjuda på...

Mer om strapatserna kan man läsa om nästa helg skulle jag tro.

Ja en till från igår, även om den inte hör till saken så tycker jag att den var lite rolig. En annons för Pikeur kommer det här ögat ifrån.

Idag så vände jag och Generalen i ridhusdörren, för första gången på flera veckor känns det som så sken solen upp precis när jag skulle in i ridhuset. Generalen tyckte att det var en strålande idé att ge sig ut. Vi plöjde genom en leråker, galopperade på tvären och på stället genom en skog, piaffade och passagade genom en annan och skrämde på kuppen upp två stavgångare. Ja först skrämde de Generalen, men de såg minst lika rädda ut när vi kom utfarande på tvären från skogen... Så fort vi är på hemväg så saktar Generalen snällt av till skritt och det går alldeles utmärkt att skritta rofyllt på långa tyglar. Konstigt det där...

När solen kommer fram så dyker det upp lite skuggor här och var...

...precis som i verkliga livet...

I morgon ska jag åka och provrida en häst igen, samma som förra gången. Det ska bli jättekul, ska rida lektion för en man som heter Marc och det är allt jag vet. Spännande!

Nu är vi igång igen! Trots att Camelia inte är riden på flera månader så var det inga problem att sitta upp igår. Snäll och faktiskt riktigt fint travade hon på. Idag galopperade vi igen och det är ju alltid lite spännande när man inte gjort det på ett tag, men hon var snäll.

Jag hade två studiedagslediga små elever i morse som också tyckte att det var MYCKET spännande att galoppera, fast av lite andra anledningar.

Nu är det dags för tre ridskolelektioner. Kul och skönt med ridhus dagar som denna!

Tre hästflyttar på en och samma dag...

Idag har min allra första egna ponny, Zinnia, flyttat till himlen. Tillsammans med henne så flyttade även Sannas ponny Derra.

Zinnia fick jag när jag var fem år och hon var föl. Zinnias mamma Scilla var den ponnyn som jag lärde mig rida på. Zinnia var också världens snällaste att rida. Jag har ungefär en miljon minnen från Zinniatiden. Många bra och några mindre bra men som är väldigt roliga så här i efterhand. Som den gången på Boxholms terrängbana och deras vattenhinder. Det var tidig vår och vi skulle i god tid innan tävlingssäsongen började vattenträna lilla ponnyn eftersom hon var absolut livrädd för vattenhinder. Det slutade med att hon hoppade ett jätteskutt över vattnet och jag tappade balansen och landade, ja just det i vattnet. Allt utom hjälmen var under vattenytan. Zinnia var torr och glad!

Eller den gången när vi faktiskt badade frivilligt i Sixtorpssjön en varm sommardag, och på tal om Sixtorp där gjorde Zinnia sin allra första hopptävling. Jag tror vi kom femma i typ Lätt E hoppning, men det viktiga var inte placering utan det jag tydligast kommer ihåg var de rosa lindorna. Nu vill jag bara tala om för dagens ungdom att rosa lindor var inget som fanns på riktigt på den tiden. Oh nej, på sin höjd kunde det kanske finnas blå lindor att köpa. Rosa var i stort sett otänkbart.

Men, rosa var ju min favoritfärg, och eftersom min mamma är en ganska påhittig mamma så färgade hon vita benlindor och schabrak rosa till Josses och min förtjusning (och Zinnias såklart)
Alla i vår ridgrupp hade till slut en egen färg till sin häst. Carin Elg (som numera är en duktig hoppryttare) och Farida hade mintgrön, Emelie och hennes häst hade röd. Josse och jag rosa. Vad Sophie och Challe hade kommer jag inte ihåg. Kan det varit ljusblått? Eller kanske att hon hade rosa också...


Efter att jag slutade rida Zinnia så har hon säkert lärt hundra barn att rida och många många har haft en speciell relation med henne.

Josse och Zinnia när de vann Karamell Cup hos Sissi Lilja. Gulliga!

Derra eller Deris Boy som han hette egentligen har en betydligt längre meritlista än Zinnia och har tillsammans med sina ryttare flertalet SM-medaljer. När jag tävlade ponny så var han min allra svåraste konkurrent med sin dåvarande ryttare Sara Grönvall. Senare så fick Sanna ta över honom och hon vann bland annat SM-guld i dressyr på honom. Derra har också under sin långa karriär lärt massor av barn att rida.

Tredje hästflytten idag var inte till himlen, men väl till Östermalm och till Stockholms Ridhus. Wilda har flyttat hem till sin ägare, Eva Tillmar. Wilda har stått här på utbildning i ett år och tre månader och det känns nästan lite sorgligt att hon har åkt. Wilda är verkligen en jättemysig häst och vi är några stycken här som kommer sakna henne mycket!

Det finns hopp!

Idag satte jag igång min söta lilla treåring igen. Hon har haft en viloperiod nu när jag haft mycket med de andra hästarna. Nu blev det en plats ledig i Rappestad så då får hon flytta dit ett tag.



Camelia, som hon heter är ganska oansenlig. Inga vidare gångarter har hon visat hittills. Idag linade jag henne lite inspänd och till och börja med så tänkte jag inte så höga tankar. Men sen galopperade vi lite och vi konstaterade att hon har ganska fin galopp. Skritten är med bra och faktum är att traven glimtade till ett par steg då och då. Det sista som överger en är hoppet! Nästa gång ska jag rida henne.

Blev tillfrågad om ett roligt tidningsreportage i dag, vad det bli kommer ni få veta senare, nästa vecka ska jag och en till göra en grej i alla fall. Kul!

Nu ska jag på 50-årskalas (25+25) Ha en fin kväll!

Här tränar vi seriebyten med Ciwi. Han blir lite hög i formen i varje byte. jag får jobba med att ha kvar honom rundare i formen genom hela serien. Nu byter han ju väldigt säkert och det blir sällan fel längre, men utan att jag märker det så kryper han upp i formen en del.

Här tränar vi lite slutor och på att få lite mera energi i galoppen...

Knytkalas på Brolöten.

Dagen började i Sållas ridhus med två finfina unghästar. Det är kul att rida när man märker att det händer så mycket emellan gångerna. London som är fyra har börjat med lite förvänd galopp på stora serpentiner och långa skänkelvikningar. Riktigt duktig idag!

Irish som är sex tränar för fullt på enkla byten och öppnor och idag även diagonala slutor. Det var som om han aldrig gjort annat än slutor. Jätteduktig han med! De enkla bytena verkar också gå bra. Vi tränar de innanför spåret för att få de lite rakare, speciellt i ena fattningen vill han gärna svänga in bakdelen. Om man tränar fattningarna innanför spåret så är det lättare att känna själv om det blir snett- Bästa är att träna mot en spegel.

Så till träningen för Liane.

Ciwi var först ut och han kändes riktigt fin redan från början. Det var bra för då kunde vi idag koncentrera oss på viktiga detaljer. Till exempel min sits... Skönt nu att det inte är några tävlingar på ett tag. Nu ska jag verkligen ta tag i dels sitsproblematiken och den mentala biten.

Sitsen är väl ingen jätteproblematik, nu får jag ju det att låta som om det är katastrof, det är det inte. Men jag (och Liane) tror att jag har mycket att vinna på att rätta till vissa saker.

Fick många små tankeställare idag, ska bli kul att se om vi kan rätta till lite av sitsproblemen i morgon.

Den mentala biten måste nog bli ett mer långsiktigt projekt. Ska se vad jag kan göra. Jag upplever det som att jag har lite svårt att bli riktigt taggad på vissa tävlingar. Som nu sist i Helsingborg, inte alls samma känsla när jag rider in på banan som i tex Helsingfors eller Djursholm då det gick mycket bättre. Rent logiskt borde jag ju göra ett bättre resultat på en lättare tävling.
Jag har tränat lite mental träning förut och tyckt att det hjälpt mycket, men nu var det länge sen som jag gjorde nåt sånt. Som sagt ska ta tag i det.

Här är en film från idag när vi tränar det som vi har allra svårast för just nu. Ökad trav och vänster sluta

Kanske att det kommer en film på Ciwi så småningom.

Kvällen har spenderats med de andra knytkalasdeltagarna som bor över här. Vi har fått god trerätters middag av Chris Brolin och haft det riktigt trevligt! I morgon börjar träningarna vid nio och jag rider inte förrän klockan två. Mycket träning att titta på i morgon alltså!

God morgon!

Idag blir det Knytkalasträning på Brolöten, Ciwi och Generalen får följa med båda två. PraktikantElina följer med som sällskap och hästskötare.

Först blir det finridning på London och Irish i Sålla. Kan man ha bättre jobb? Nej jag tror inte det!

Ha en bra dag!

Trojkan

Idag har jag varit och provridit en häst som eventuellt kan bli aktuell till Trojkaprojektet. En helsvart mycket elegant och vacker häst. Tre och ett halvt och jättefin att rida!

Jag ska provrida igen om ett par veckor och det kommer att bli mycket spännande.

Här kan ni läsa mer om Trojkaprojektet

Magdalena Skatt och Sir Dee är det första klara Trojkaekipaget.

Här kan ni läsa lite om dem.

Hoppa får man göra på lördagar...

Idag har varit en härligt "ledig" dag, men nu är jag så slutkörd att jag inte riktigt vet hur jag ska orka med kvällen.

I morse var Sanna och jag i princip alla affärer i Linköping. Vi började vid mig och jobbade oss uppåt kan man säga. Vi letade outfits inför kvällen. Jag hade egentligen redan men jag hängde med Sanna ändå. Vi var inne i varje affär i genomsnitt fem minuter. I varje affär så lyckades jag hitta något och eftersom Sanna stressade på så impulshandlade jag nog lite för mycket. Inget genomtänkt. I sista affären för dagen, hos Anna, så hittade vi vad Sanna sökte. Nästa gång börjar vi hos Sanna och går nedåt istället...

Sen gick jag hem, när jag kom hem kom jag på att mitt enda uppdrag för dagen var att klippa mig. Tillbaka till stan och hittade en klipptid direkt. Tur.

Efter klippning och handling åkte Dennis och jag till stallet och red. Kul med en killkompis som gillar att rida! Vi red på utebanan och där stod det hinder. Jag brukar avsluta Ciwis pass med att piaffa lite. Idag fick jag en idé. Om jag piaffar lite och sen får han hoppa lite emellan. Det var effektivt! Efter några fina piaffsteg tog vi lite galopp och sen hoppade vi ett språng. Sen ner till skritt och piaffade lite igen.

Det tyckte både han och jag var kul! Piaffen vart riktigt bra också! Kanske inget jag ska göra varje dag, men på lördagar kanske! Dennis red på Wengo, det gick också bra, fina byten och lite hopp han också.

Ikväll ska jag ha fest och jag har inte fixat allt än så det är bäst jag slutar blogga. Ha en bra kväll!

Lite bilder från Helsingborg och en gåta...

Först gåtan, vad är det här?



Tävlingen hade Halloweentema med läskiga bokstäver.






Vi försökte också att se läskiga ut, men det lyckades sådär...




På restaurangen vi var och åt på utspelade det sig en mycket märklig scen. Innan vi fått in vår mat så kände vi plötsligt att det började lukta lite illa runt vårt bord. Innan vi visste ordet av så dök en servitris upp och doftsprayade lite diskret bredvid vårt bord. Vi tittade på varandra och trodde knappt att det var sant. Det såg lite komiskt ut och vi skrattade lite. Efter en liten stund så kände vi lukten igen, kort därefter kommer hon tillbaka och proceduren upprepar sig. Nu stannas hon upp av en överförfriskad dansk som börjar prata med henne. Jag förstår inte ett ord av det som sägs men däremot så ser jag att hon fortsätter att spraya i luften runt honom samtidigt som hon har ögonkontakt med honom och fortsätter prata. Han märker inget utan går sen glatt tillbaka till hans bord. Hon går direkt till vårt bord och säger att vi får säga till om de blir för störiga. Mycket märkligt och vi kunde typ inte sluta skratta.




Generalen var lite trött.




Bilunderhållning i form av korsord och Fredrik. Dennis är också underhållande i bilen så länge han är vaken. Typ fem minuter.






Hmm undrar varför vi mådde lite dåligt på lördagen...




Ehh ja vi tyckte det passade så bra bara. Inget konstigt med det. Alls.

SuperSanna!!!

Min duktiga lillasyster har varit och hopptävlat idag. Inte nog med att hon placerade sig tre gånger, hon var placerad i samma klass som Baryard och gänget var med i. Hon är på G :)

Här kommer resultaten att komma in så småningom

GRATTIS!!!

Hemma igen!

Skönt ändå det är att komma hem! Har hämtat Tilia nybadad och fin hos Salam och Marianne. Tilia trivs så bra där att hon nästan inte vill åka hem. Tack för hjälpen!

Hästarna kom hem till fina boxar och mat och allt var redan fixat så det var bara att ställa in, tack till den som fixat med det! (kanske var Salam det också? ) Efter en lång helg är det mycket uppskattat!


Idag gick tävlandet mycket bättre även om det bara blev en start. Igår eftermiddag började jag må lite dåligt nämligen. Även hästskötarna var lite dåliga, dessutom hade vi en boxgranne som också var lite halvsjuk. Gemensam nämnare verkade vara tävlingsplatsens restaurang...

Illamåendet kom för min del i vågor och jag kände mig allmänt matt. Sent på kvällen beslutade jag mig för att stryka Ciwi eftersom hans start var tidigt på morgonen. Jag resonerade att det var bättre att lägga den lilla energin som fanns på Generalen. Ciwi hade ju trots allt gjort en riktigt bra runda dagen innan och i sanningens namn så har vi kanske inte något med topplaceringarna att göra i ettan än så länge. Han hade fått sin träning helt enkelt och det hade känts trist att få en dålig runda bara för att jag inte är på topp.

När jag vaknade i morse var jag inte direkt bättre, men efter att ha varit och fodrat och fixat hos hästarna och själv ätit lite frukost så kändes det lite bättre.


Väl på uppvärmningen så kändes varken jag eller hästen på topp. Så kan det ju vara ibland. Lätt att få lite panik när det känns som om ingenting funkar. Bestämde mig för att bara rida övergångar och lösgörande arbete. Inte en enda rörelse gjorde jag innan jag gick in på banan. Lite läskigt faktiskt. Känns lite som att kasta sig utför ett stup när man går in på banan. Haha inte riktigt så dramatiskt kanske, men när man vet vilka som sitter på läktaren och tittar så är det lätt att få lite prestationsångest...

Hur som helst, musiken drog igång och jag börjar galoppera. Då åker ett öra bakåt på Generalen och han börjar skaka på huvudet på ett sätt som INTE är positivt. Tror han la tungan över bettet. Inte så bra start och jag tänkte att nu är det kört. På nåt sätt verkade han fixa till det ändå och programmet blev inte så tokigt trots allt. Inga större missar men inte på långa vägar samma energi som han har i vanliga fall. Efter sista ökade galoppen hade jag bara en diagonal kvar med en bytesserie. Här häde nåt med tungan igen. Stackars Generalen fick nån form av panik och bara bröt av till en helt okontrollerad slängtrav. Haha herregud vad konstigt det måste sett ut men jag låtsades som att det skulle vara så och fortsatte i en ökad trav. Det var faktiskt lite komiskt och jag kunde inte låta bli att skratta lite sista uppridningen.

En första blick på tavlan och 52 % dök upp. Då ville jag dö lite, men det visade sig inte stämma som väl var! 64% och sex procent upp sen dagen innan. Helt klart godkänt med tanke på omständigheterna. Jag tror jag hamnade ganska långt ner men vi var ett helt gäng på 64 %

Vann gjorde Brink på Ciwis brorsa Biggles. Ciwis andra bror kom trea, Charlston med Kristian på ryggen. Han såg jättefin ut och det var en helt annan häst än i Helsingfors.


Helgen har trots lite illamående och prislöshet varit jättebra. Helsingborg är ju en fin stad, vi har träffat trevliga människor och Dennis och Fredrik är kanske de roligaste, snällaste och gulligaste "hästskötarna", precis lika bra som Salam och Fanny! (Och det är ett mycket bra betyg!)


Bilder kommer i ett eget inlägg!