På allmän begäran, daten...

Hmm inte så allvarligt som det låter, men söndagkvällen slutade med en pizzadate. Med en sjuttonårig kille. Men det är inte som ni tror (att jag blivit fullkomligt galen) utan jag gjorde det för att vara snäll... (kanske låter ännu värre)

Så här var det. Vi var ju på fest i fredags. Alba min 15-åriga rumskamrat (eller lägenhetskamrat kanske man säger vi har faktiskt varsitt rum) var också med på festen.

På söndagen ringer en kille till henne som sett henne på festen och sen tagit reda på hennes nummer. Bara det ganska gulligt tycker jag. De träffas på dagen och han skjutsar henne till stallet på sin motorcykel. Också ganska gulligt.

Killen frågar sen Alba om de inte ska gå på bio i Paderborn på kvällen. Hmm här sätter (med all rätt) Albas mamma käppar i hjulen. Klart hon inte får åka på motorcyckel flera mil för att gå på bio med en för henne helt okänd kille. Eftersom jag tycker killen verkar gullig erbjuder jag mig att skjutsa de till stan. Men det tycker Alba är för mycket begärt. Killen föreslår pizza här i Etteln i stället. Ja vilken bra ide tyckte jag!

Hmm tyckte Alba, jag kan gå men BARA om du följer med. Ehh, ja vad sjutton (ordvits) jag hade ju inget bättre för mig och äta måste man ju och paniken i hennes blick sa mig att jag var tvungen...

Det kunde ju ha känts lite som om jag var det femte hjulet på den här daten, men det blev riktigt trevligt. En av stalltjejerna, Martina, kom förbi och åt tillsammans med oss också.

Kvällen avslutades med att Max, som killen hette, på typiskt gentlemannavis bjöd oss alla på pizza. Gulligt :)

Ja, så kan det gå till här en söndagkväll i Etteln.