Dag 9 - mit gefühl

Herregud redan dag nio, eller egentligen dag tio idag men jag har ju inte skrivit om nian än. Tiden går fort när man har roligt (även om vissa kanske inte tycker det ;) )

Ridningen igår gick bra (ovanligt) jag tänker inte gå in så mycket på idag vad vi gjorde för det liknar de andra dagarna ganska mycket. Generalen dansar fram känns det som och allt känns så lätt med honom. Det enda som kanske var lite svårt igår var att göra en bra halt ifrån trav. Det ska vi öva mer på de här dagarna när vi ska jobba själva. Ciwi är också jätteduktig även om det inte flyter på lika bra med honom. Han håller ju på att lära sig alla saker och det är klart att det blir mer fel då. Men det känns ändå som det går framåt för varje dag. Vi får faktiskt ganska mycket beröm nu också, inte bara skäll...

Igår klappade Hubertus om Generalen och sa att det var en liten häst, men en perfekt häst för mig. Det tycker jag med :)

Ja det jag tänkte skriva om idag är mera en reflektion. Senaste lektionen jag red för Liane så sa hon att jag i en galoppfattning skulle tänka mig att jag har ett band som går från en hand till den andra och som går runt(under) hästens bogar. Jag ska tänka mig att jag med det bandet lyfter upp framdelen på hästen och därmed får en uppförsbackekänsla.

När jag kom ner hit och såg Hubertus och hans beridare rida så såg jag direkt det där osynliga bandet. Man får känslan av att de får hästarnas framdelar att nästan inte nudda marken ibland.

Med Generalen är det ganska lätt att själv hitta den där känslan. Det är ganska fantastiskt. Låter kanske lite konstigt men just känslan är det allra viktigaste när man rider. Hubertus säger det ofta under hans lektioner. Gör si eller så "aber mit gefühl" med känsla.


Lite svammel så här på morgonkvisten. Jag har redan ridit en lektion och ska tillbaka och rida nästa nu. Ciwi var först ut idag och jag kan nog påstå att känslan infann sig korta stunder. Hoppas på längre stunder av perfekta känslan nu, och sen blir det rapport om dag tio lite senare...