I torsdags när jag gav Ciwi ett äpple innan ridpasset så tyckte jag att han betedde sig lite konstigt. Han ville inte bita av en tugga utan stod och höll äpplet mellan framtänderna. Skrattade först lite åt honom för det såg lite roligt ut men sen när jag råkade lyfta lite på läppen så upptäckte vi att ena tanden stod rätt ut. Efter att ha fått en halv chock så lyfte vi på läppen igen och då såg tanden helt vanlig ut igen. Om man däremot tittade lite noggrannare så såg man att han hade ett litet blått märke i tandköttet ovanför tanden och om man kände på den så satt den alldeles löst. Troligtvis har han sparkat sig själv eller slagit i väggen i boxen den lilla stackaren. Turligt nog så ställde kliniken i Mantorp upp och tog emot honom direkt, munnen röntgades och efter att det konstaterats att det bara var en tand som var av och inget käkben skadat så drog dom ut tanden som satt löst. Han fick bedövning och lugnande och efter det fick han en slags lagning över tandroten, som fortfarande verkade vara helt intakt. Det kommer inte växa ut nån ny tand, men han kommer klara sig bra ändå. Framtänderna används mest för att beta av gräs (eller bita av äpplen) och saknar man en tand där så gör det inte så mycket. Han verkar inte ha speciellt ont utav det, varken när det hände eller nu efteråt. I allafall så verkar han oberörd när man tvättar rent "gluggen". Troligtvis kommer jag kunna rida normalt igen om några dagar. Idag satt jag på honom för första gången sen i onsdags och han kändes precis som vanligt. Eller till och med lite bättre eftersom Jana från Sharpman var ute och finjusterade sadeln och sadelpadden. Det tråkiga är att vi hade två tävlingar kvar i år. Djursholm och Flyinge, och vi missar båda. Även om jag kommer kunna rida honom nu så är han behandlad och då kan man inte tävla. Dessutom tror jag inte han är redo för att tränas så hårt ännu heller.
Hur som helst så har målet ända sen tidigt i våras varit att rida på 62% i GP i år (SM-kval) och tanken var att det skulle uppfyllas nu. Känns lite snopet och lite tomt när man jobbat för en sak hela året och sen får man inte möjlighet att ens försöka uppfylla det. Men det är nåt man alltid måste ha med i beräkningarna när man sätter upp mål. Det finns saker man inte kan råda över, är olyckan framme gäller det att ladda om, sätta upp nya anpassade mål och börja jobba mot dom istället.
Glad är jag däremot att det inte blev värre. Det måste ha varit en rejäl smäll och det var tur att inte fler tänder eller käkben skadades. Tur i oturen!
Istället för Djursholm i helgen så har jag varit med några elever som tävlat elitserien i dressyr. Duktiga Rappestadlaget tog en andraplats i Elitseriens första omgång i Mjölby. Duktiga tjejer!
Avslutar med en bild från löshoppningen förra veckan! Det är inte alls så hopplöst som det kan se ut ibland :)
 |
| Foto: Christoffer Jacobsson. Hans fotoblogg hittar ni här! |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar