Träning på Fjällskär.

Idag åkte Ciwi, Generalen, Tilia och jag till Liane för lite träning. Eller lite och lite förresten, vi har fått träna hårt idag och båda hästarna har gått jättefint. Tilia har mest vilat upp sig. Hon har ju ett ganska stressigt liv annars så hon uppskattar verkligen att komma bort och vila upp sig lite...

Ciwi fick träna mycket lösgörande arbete och vi fick träna mycket skolor både i trav och galopp och ändra steglängden ofta. Några korta och några lite längre steg. Mycket bra att få hästen uppmärksam i rörelsen, att man inte bara rider rörelserna i ett svep utan mera steg för steg.

Generalen, som inte har tränat för Liane sen i december(!) var taggad och glad att komma ut utanför Rappestad igen. Han kändes jättefin och traven känns så mycket bättre nu än förut! Mycket lugnare och det känns som att han väntar lite mera på mig och inte alls lika rusig som han har varit förut. Travslutorna, piaffen och passagen var riktigt riktigt bra idag och det fick vi mycket beröm för också. Galoppen som jag tycker är mer tekniskt svår så märks det att Generalen verkligen "kan själv". I piruetterna och slutasaxen så ligger han steget före mig och kastar sig lite åt sidan både i piruetten och i bytena i slutasaxen.

För att lura honom lite så fick jag träna på medellinjen där piruetterna ligger i GP. Men jag fick inte vända utan bara samla galoppen som om jag skulle vända. Sen gjorde jag ett byte och samlade åt andra hållet. Här märkte Liane att jag fick driva ganska många gånger innan jag fick den reaktion jag ville ha. Ibland smackade jag och ibland till och med petade med spöt innan jag var nöjd med galoppen. Med lite logiskt tänkande så inser man att det funkar ju inte inne på banan när man varken kan smacka eller använda spöt. Liane sa flera gånger idag: Lyssna på svaret du får av din häst. Be inte fem gånger om någonting utan korrigera FÖRSTA gången hästen inte lyssnar. Det är vad som funkar i ett program där hästen måste vara superuppmärksam.

Det här är ju ingen nyhet för varken mig, Generalen eller Liane. Men herregud, varför kan man inte bara rida så som man vet att man ska göra? Varför är det så svårt? :)

Tur man har en bra tränare som påminner en emellanåt.

I slutasaxen fick jag nu gå tillbaka till att rida sluta-byte-öppna för att han inte själv ska kasta sig åt nya innersidan. Han blev ganska förvånad och vi räknade ut att det tog ungefär fem steg efter bytet innan jag hade honom i en så pass bra galopp att jag kunde rida in i en riktigt bra sluta.

Det duger inte riktigt i en 3-6-6-6-3 slutasax. Målet blir nu att krympa de där fem stegen till 0 tills nästa tävling...

Förutom de här små teknikdetaljerna så känns han så fin nu. Pigg och glad är han också och jag slutar inte förvånas över att han(och Ciwi med för den delen) alltid verkar tycka att det är roligt att jobba. Alltid öronen framåt och aldrig sura miner. (Skriver nu peppar peppar ta i trä)

Vi stannar kvar här på Fjällskär till i morgon och då blir det mera träning!

GLAD PÅSK PÅ ER!