Nytt kapitel, ny ryttare och förvånad häst...

Efter tävlingen i Södertälje plingade en liten väckarklocka hos mig att något måste ändras. Det spelar ju ingen roll hur bra hästen går på träning om man inte kan få till det inne på banan. På Knytkalaset förra veckan noterade faktiskt Liane att jag red annorlunda.


Hon sa nytt kapitel, ny ryttare och förvånad häst. Det är just vad Ciwi är just nu. Förvånad. Och jag rider faktiskt annorlunda. Mycket mer konsekvent, accepterar inte att han frustar sig igenom hela rörelser utan fortsätter rörelsen tills han slappnar av och gör jobbet. Det känns lite hårt men det funkar och han tar det faktiskt ganska bra. Han är trots allt tio år och måste kanske börja vänja sig vid att jobba istället för att gnälla (frusta) över att det är jobbigt :)

Mest är det kanske jag som ska sluta "unghästrida" och börja kräva mer.


Det har känts i veckan som att den här tävlingen bara kommer att bli en träningstävling för att komma underfund med hur jag ska rida och träna för att det ska gå bra inne på banan. När jag har tränat program hemma har det alltid varit lite frust första rundan och sen mycket bättre andra rundan. Testade idag att rida igenom hela programmet på framridningen. Det var så bra här att de hade två framridningsbanor så jag låtsades att jag red fram på den ena banan och sen gick jag över till den andra som turligt nog var tom och red igenom programmet och sen vilade en stund och sen gick vi in på riktiga banan.

Funkade riktigt bra, han var koncentrerad och inte ett dugg laddad, nästan lite seg inne på banan. Han gjorde alla grejer utan protester och han frustade bara lite men inte så det störde.

Jag är mycket nöjd med att upplägget på träningen i veckan verkligen har gett resultat. Mycket tack vare att mamma har varit med mig tre dagar i rad nu och filmat och tittat när jag ridit programmen. Hon har peppat när jag ibland har tvivlat på att det verkligen kommer att funka.

Hur det än går i fortsättningen på tävling så vet jag nu att det faktiskt går att ha honom lugn inne på banan. Det finns hopp med andra ord!




Sen att det dessutom ledde till 66% och en fjärdeplats känns som en bonus! Resultaten kan man följa online här

Så här fint var det i boxarna när vi kom till Hammarö idag...

...och efter tio minuter såg det ut så här. Det är inte dåligt att rida lilla rundan på en häst som är byggd i den här nedförsbacken...

Ikväll blir det valborgsfirande utan eld tillsammans med några Knytkalasare. Det ska bli trevligt!

Clinic i Söderköping!

På onsdag kommer Nina Bengtsson till Stall Ekängen för att hålla en clinic som handlar om att ta en häst från unghäst till GP. Jag har blivit ombedd att rida med. Det ska bli kul, Nina är bra och rolig tycker jag! Om ni har tid så åk gärna dit och kolla, tror absolut att det kan bli bra!

Här kan man läsa mer om biljetter och så.

Kul att se att mitt namn inte står med på listan av dem som rider.... Jaja nu vet i alla fall ni att jag ska vara med ;)

Alltså...

...hur söt är inte den här som jag hittade på Aftonbladets hemsida... Läs hela artikeln här

I nuläget världens minsta häst :)

Första riktiga tävlingen!

Duktiga Josse Karlsson tog med sig min ponny Bambam till Åtvidaberg igår för hans första riktiga hopptävling utanför Rappestad. Första rundan hade det blivit något missförstånd, men i andra gick det som tåget och de var felfria och fick rosett. Grattis grattis!

Första utanför men väldigt nöjd ändå!!

Snälla Sofie har filmat dagens ritt och jag snor den såklart rakt av från hennes blogg som ni kan läsa här!

Generalen var såååå duktig och jag är verkligen jättenöjd med honom. Nu ska jag bara lära mig att rida ännu bättre :)

Duktiga duktiga elever igen!

Division III-laget som jag var med förra veckan har idag varit i Vikbolandet och ridit andra omgången. Idag gick det ännu bättre än sist, laget kom tvåa! Stort grattis! Idag var Sofia Bladh med laget och coachade och läste programmet.

Emma Bjelkås, Johanna Wistrand, Emelie Nilsson och Moa Göransson

Wihuuu!!!

Världens bästa Generalen gjorde sitt allra bästa och vi red ihop 66,4 % och kom trea. Vi fick superhjälp av Liane på framridningen och Generalen var som en helt annan häst när jag började dagens andra ridpass. Mycket mjukare! Intermediere II som vi red idag är ett roligt program tycker jag och det är lagom svårt. Jag gillar att det inte är nån slutasax i galopp, det tycker jag annars är det som är allra svårast i GP. Nu har vi bråttom iväg till kvällens middag, får skriva mer om dagen senare!

It´s official...

Igår blev det äntligen officiellt med vårt nya Trojka-projekt! Här kan ni läsa mer om det hela!

Foto: Josefine Esping

Katara är sex år efter Briar-Testarossa. Halvsyster med Ciwi alltså. Än så länge går det jättebra med henne och det ska verkligen bli ett roligt projekt att rida och tävla henne! Mer kort och lite filmer kommer så småningom!

Idag är jag och Generalen i Lidköping och vi ska tävla i eftermiddag. Jag har varit en runda i stallet redan och ridit och det kändes bra mot slutet av passet. I början var han lite stark och stel, men efter en stund kändes allt mycket bättre. Vi kom hit igår och bor på Hotell Edvard som ligger i Gamla Stan i Lidköping.

Nu ska jag sova en liten stund och sen starta uppladdningen inför tävlingen. Hujedamig vad nervöst det är att tävla !

Duktiga duktiga elever!

I morse åkte vi till Finspång för att coacha division tre laget i dressyr. I laget red Johanna Wistrand-Gina, Moa Göransson-Daydream, Emma Bjelkås-Dimbar och Emelie Nilsson-Hottan.

De red sitt allra bästa och hästarna gick så fint så fint. 69 % fick laget, det räckte inte till placering den här gången men det var ändå en jätteprestation av alla tjejerna! Absolut värt att gå upp klockan sju en söndag för att vara med dem!

Årets första ridskoleuteritt!

Det är ett tydligt vårtecken! Förra veckan fick en av mina tisdagsgrupper rida ut i solen. Glada barn och glada hästar och en väldigt glad ridlärare med förstås. Ciwi brukar passa alldeles utmärkt som täthäst, bara han får lite hjälp då och då av Kaktus med att ta sig förbi läskiga snöhögar och så...

Syster Josse fick en ny kamera i födelsedagspresent och jag kan inte låta bli att sno lite fina bilder från hennes blogg och Facebook.

Fina Fanny och Lunatic ute på sandbanan.

Sanna och Gucci är ungefär lika söta

Tilia är sötast!

Tack Josse för att jag fick sno dina bilder ;)

Har Påskfirat i helgen både med min familj och Patriks familj och det har varit mycket trevligt. Igår var Patrik och jag på landet utanför Rimforsa och så bestämde vi oss för att åka småvägar därifrån till Rappestad. Det var roligt, tänk så många små fina (och en hel del fula och konstiga med förstås) hus och gårdar det finns som man inte har en aning om. Snacka om att söndagsåka...

Såklart har det hunnits med en del ridande och tränande också. Jag har hopptränat Camelia bland annat. Det var jättekul och hon tyckte med att det var skojigt. Det händer ganska mycket med henne nu och kanske kanske är vi redo att visa upp oss för Liane snart...

Division tre gänget i dressyr har haft träning i helgen igen och det är så kul att se att det går så mycket framåt för varje gång. Första gångerna var det svårt att hålla alla hästar på ett led och nu finslipar vi på detaljerna istället. Jag följer med dem på söndag när de startar första omgången, det ska bli kul!

Såg också att startlistorna för Lidköping har kommit ut nu. Pirrigt, men kul!
Generalen känns bra just nu och vi åker till Liane på fredag igen för en ny tvådagarsträning. Innan dess ska vi ha tränat programmet minst en gång till...

Hoppas ni alla haft en bra påsk! Kram på er!

Träning på Fjällskär.

Idag åkte Ciwi, Generalen, Tilia och jag till Liane för lite träning. Eller lite och lite förresten, vi har fått träna hårt idag och båda hästarna har gått jättefint. Tilia har mest vilat upp sig. Hon har ju ett ganska stressigt liv annars så hon uppskattar verkligen att komma bort och vila upp sig lite...

Ciwi fick träna mycket lösgörande arbete och vi fick träna mycket skolor både i trav och galopp och ändra steglängden ofta. Några korta och några lite längre steg. Mycket bra att få hästen uppmärksam i rörelsen, att man inte bara rider rörelserna i ett svep utan mera steg för steg.

Generalen, som inte har tränat för Liane sen i december(!) var taggad och glad att komma ut utanför Rappestad igen. Han kändes jättefin och traven känns så mycket bättre nu än förut! Mycket lugnare och det känns som att han väntar lite mera på mig och inte alls lika rusig som han har varit förut. Travslutorna, piaffen och passagen var riktigt riktigt bra idag och det fick vi mycket beröm för också. Galoppen som jag tycker är mer tekniskt svår så märks det att Generalen verkligen "kan själv". I piruetterna och slutasaxen så ligger han steget före mig och kastar sig lite åt sidan både i piruetten och i bytena i slutasaxen.

För att lura honom lite så fick jag träna på medellinjen där piruetterna ligger i GP. Men jag fick inte vända utan bara samla galoppen som om jag skulle vända. Sen gjorde jag ett byte och samlade åt andra hållet. Här märkte Liane att jag fick driva ganska många gånger innan jag fick den reaktion jag ville ha. Ibland smackade jag och ibland till och med petade med spöt innan jag var nöjd med galoppen. Med lite logiskt tänkande så inser man att det funkar ju inte inne på banan när man varken kan smacka eller använda spöt. Liane sa flera gånger idag: Lyssna på svaret du får av din häst. Be inte fem gånger om någonting utan korrigera FÖRSTA gången hästen inte lyssnar. Det är vad som funkar i ett program där hästen måste vara superuppmärksam.

Det här är ju ingen nyhet för varken mig, Generalen eller Liane. Men herregud, varför kan man inte bara rida så som man vet att man ska göra? Varför är det så svårt? :)

Tur man har en bra tränare som påminner en emellanåt.

I slutasaxen fick jag nu gå tillbaka till att rida sluta-byte-öppna för att han inte själv ska kasta sig åt nya innersidan. Han blev ganska förvånad och vi räknade ut att det tog ungefär fem steg efter bytet innan jag hade honom i en så pass bra galopp att jag kunde rida in i en riktigt bra sluta.

Det duger inte riktigt i en 3-6-6-6-3 slutasax. Målet blir nu att krympa de där fem stegen till 0 tills nästa tävling...

Förutom de här små teknikdetaljerna så känns han så fin nu. Pigg och glad är han också och jag slutar inte förvånas över att han(och Ciwi med för den delen) alltid verkar tycka att det är roligt att jobba. Alltid öronen framåt och aldrig sura miner. (Skriver nu peppar peppar ta i trä)

Vi stannar kvar här på Fjällskär till i morgon och då blir det mera träning!

GLAD PÅSK PÅ ER!