Jaha kanske dags för lite blogg igen. Har haft en lite tung vecka med begravning av farfar. Begravningen var jättefin och precis så som jag tror att han skulle vilja ha haft det och kanske viktigast av allt att det blev som farmor ville ha det. Efter begravningen blev det så småningom en mysig eftermiddag med familjen och kusinerna hemma hos farmor.

Jag har inte så mycket att blogga om i hästväg förutom att alla hästar jobbar på som vanligt. Mitt lilla spännande projekt får jag vänta lite till med att avslöja eftersom snön på vägarna har satt lite stopp för mina planer.

Däremot har jag ju inte bildbloggat om min resa, så jag gör nog det nu...

Jag började ju med HongKong. En härlig stad, verkligen. Att vara där ensam var också en upplevelse i sig. Jag har väl rest själv förut men aldrig så här på semester eller till en så stor stad. Det kan verkligen rekommenderas. Att göra precis vad man vill när man vill är härligt :)

Mitt i HK ligger HK park.





Det var förvånande lätt att hitta och att använda både spårvagnar, färjor, taxi och tunnelbanor. Sjukt billigt också, färjebiljett mellan öarna kostade två och femtio till exempel. (två kartor och kaffe behövdes dock då och då för att komma på rätt spår)






Bild ifrån Victoria Peak.





En av dagarna var jag på en stor nöjespark som hette Ocean Park. Mellan de olika delarna i parken kunde man åka en slags "korglift". Det var högt upp. Syns inte så väl på bilderna med det var HÖGT!!!










De hade alla slags djur i parken. Bland annat ett helt hus med Jellyfish, hur coolt som helst. Det var nedsläckt och det enda som man såg var en massa maneter som simmade omkring i upplysta akvarium.




Bergochdalbana över vattnet var också en upplevelse :)







De här fåglarna bodde mitt inne i Hongkong i Kowloon Park.






Fyra dagar ensam var precis lagom. Sen bar det vidare till Australien och Melbourne. En nätt liten flygtur på 12 timmar. Här är bilder på lite av allt vi gjorde.





Australian open pågick och vi var där tre gånger. Inte så mycket för tennisen utan mest för att området bjöd på sol, picknick, barer, konserter och en härlig stämning.



Caitlin och jag var i Sydney tre dagar och det var nog den bästa staden jag har varit i och kommer lätt att åka dit igen!



Manley och Shelly beach.



En vig gatuartist.

När vi var i Melbourne så bodde vi mest på landet i Woodsend. Där var det vackert och mysigt. Fiona hade fina unghästar och de bodde i lösdriftstall året om. Lyxigt hästliv. Även många av tävlingshästarna bodde så här. Skulle inte riktigt funka här...







Sista dagen fick jag åka hem till Judy Peel och rida på hennes fina hästar. Här är utsikten från hennes ridhus som bara hade tre väggar och en långsida öppen. Skulle inte riktigt funka här heller...












Shelly Beach



På promenad hemma hos Fiona. Bakom dungen till höger låg deras gård.





Stooort operahus.



Fiona och Ruu kände till alla bra Kängruställen.



Caitlin och jag vid Erskine Falls utmed Great Ocean Road.





Vinprovningar på landet utanför Geelong :) Mycket trevligt och fin utsikt!



På resan hem hittade jag den här lilla skylten på flygplanstoaletten.

Det här var kul att drömma sig bort lite till värmen. Idag har det ju förresten varit så varmt att det känns riktigt vårlikt och det är ju helt otroligt hur snabbt all snö försvinner. Hej då snö hej vårflod och lera! :)

Hästtjejer och deras bilar...

Kommer just från biltvätten. Inte en sån som man bara kör igenom utan en sån som man gör det själv i så att säga.

Eftersom jag har fått fem dagars ridförbud (inget allvarligt men ändå läkarens rekommendation) så har jag hunnit med en himla massa andra bra saker idag. Det mesta har kretsat kring att städa. Städat i stallet, hjälpt farmor med lite städning och sen slutligen bilen.

Man hinner ju fundera en del när man städar och jag kom dels fram till att det oftast är tre typer av män (ja för jag har då aldrig sett en kvinna i gör det själv-hallen) som håller till i biltvätten.

Typ 1. Äldre man med gummistövlar, rejäla handskar, en svamp och lite bilschampo. Oftast har denna man en nyare Saab eller varför inte en Skoda.

Typ 2. Yngre man med lågskor och som de äldre skulle kalla fräsigt klädd. Anledningen till att han inte har "bättre" biltvättarkläder är helt enkelt för att hans bil inte är smutsig. I hästjejsbils mått mätt så är bilen i nyskick. Idag hade typ två mannen en lika fräsig sportbils-Mercedes som han var klädd.

Typ 3. Familjepappan. Ungefär lika ordentligt klädd som typ ett med skillnaden att han har en eller två unga killar i släptåg som frågar om en det ena än det andra. Bilen är ju självklart en typisk familjebil, V70

Sen är det ju då jag. Olämpligt klädd i mockastövlar och ridbyxor. Tycker att alla typer tittar lite märkligt på mig. Jag förstår dem. För det första har dem kanske aldrig sett en så nersmutsad bil. Det kvittar ju hur ofta man tvättar bilen när man åker på leriga smutsiga grusvägar. Den blir smutsig ganska fort.

Sen när man kommer till att städa bilen invändigt så måste man ju börja flytta omkring alla bra och ha saker. Idag i min bil fanns det förutom lite vanligt skräp (inte så mycket faktiskt) en ridhjälm, fyra par ridvantar av olika tjocklek varav ett par vita för säkerhets skull. Hatt och tillhörande hattask. Man vet som sagt aldrig när man behöver den. Ett ridspö. En enkilos påse med provfoder. Den slängde jag faktiskt, vad är det egentligen, prova ett kilo foder? Varför?

Ett hundkoppel och en liten påse med hundgodis fanns där också. Och sen så klart en och annan stalljacka. Som ni ser, bara bra saker att ha i bilen.

Det är nog just det där omkringflyttandet på saker som de andra typerna inte riktigt kan förstå. Och jag förstår dem...

Hur som helst, bilen är ren och fin igen och det är ju huvudsaken, och så länge alla bra och ha saker ligger i någorlunda fin ordning i bagaget så tycker jag inte att det gör något att bilen är en form av garderob/sadelkammare.

Men är det inte lite intressant, jag tror i ärlighetens namn att jag aldrig träffat på en hästtjej som har en välstädad bil. Om hon inte:

1. Är stenrik och har två garageskötare (har aldrig egentligen träffat nån sån men jag kan ju tänka mig att om man har två garageskötare att bilen borde hållas i någorlunda bra skick)

2. Har en pojkvän/man som till exempel tillhör kategori ett eller två ovan och som inte kan tänka sig nåt bättre än att spendera ett par extra timmar med sin flickväns/frus bil.

Vad säger ni, tycker ni inte att det stämmer? Eller känner ni faktiskt någon som har en perfekt städad bil som samtidigt använder den till stallet varje dag?

Är det inte konstigt...

..att alla facebookstatusar, bloggar och tidningar handlar så mycket om hur illa alla tycker om vädret. Är det inte för varmt så är det för kallt, eller för blåsigt, eller snöigt eller ja ni vet vad jag menar. Det spelar nog ingen roll var i världen man är, tycker australiensarna inte gjorde annat än klagade på solen...

Jag tycker den här vintern är alldeles strålande, tänk vad skönt att vi slipper all lera och slask som vi har haft de senaste vintrarna. Mycket hellre det här! Och för guds skull om jag blir en sån som bloggar om vädret i negativa tongångar, snälla slå nåt hårt i huvudet på mig!

Idag har jag haft träningar i Rappestad. Alla har varit jätteduktiga och det är ett roligt gäng som brukar vara med på de här kurserna! Efter kursen så red jag Ciwi och han känns så himla bra nu efter Knytkalasträningen i veckan. Vi avslutade passet ute i solen och den här plogade vägen kunde bara inte lämnas ogalopperad :)

Glad alla hjärtansdag på er!

Knytkalasträning!

Igår åkte Ciwi och jag till Ericsberg för Knytkalasträning för Liane. Jag har ridit sen i fredags och det har gått ganska bra att komma igång igen. Eftersom hästarna har ridits under tiden jag har varit borta så är det ju inga problem att sätta igång att träna direkt.

I alla fall inte för hästarnas del...Min egen kondition och smidighet känns inte som den bästa. I början var det helt hopplöst att sitta ner i traven och jag tror att Ciwi blir svårare och svårare att sitta ner på för varje gång jag rider. Från läktaren hördes rop (Brolinskan) om att Liane skulle köra extra hårt med mig eftersom jag har haft semester. Phu... Vi började helt enkelt med lite galopp. Där är det lättare att sitta ner. När vi väl kom igång så gick det faktiskt ganska bra, även att sitta ner i traven.

Vi tränade lite byten och piruetter i galoppen och i traven jobbade vi mycket med slutorna. För att få honom mjuk och smidig så tränar vi sluta på långa diagonaler och växlar mellan att rida korta och långa steg. Dels som sagt för att få honom mjukare och för att få honom mer uppmärksam på hjälperna. Det funkade riktigt bra och det kändes som han travade riktigt bra mot slutet.

Sist vi tränade byten i varje så strulade det litegrann för första gången, annars har han haft så väldigt lätt för det. Sen har det inte blivit av att jag tränat det sen dess och nu är det nästan en månad sen som han gjorde varjebyten. Nu när vi provade det igen så var han tillbaka i gamla vanor igen och det gick lätt att göra tre byten. Får se om han känns lika bra idag.

Idag ska jag inte rida förrän klockan fyra så jag har hela dagen på mig att titta på när de andra rider. Det är lite meningen med Knytkalaset att alla ska titta och lära av varandra. Mycket bra upplägg.

Här kan ni läsa mer om Knytkalaset och om Plantskolorna.

Hemma!

Resan kan bara sammanfattas med ett ord: Fantastisk!

Jag har haft så roligt och gjort så mycket roliga saker, vädret har varit bra och det har varit kul att träffa Caitlin och alla hennes vänner!

Självklart har det funnits hästar med på vårt schema. Sista dagen besökte jag en av Australiens mest kända tränare och fick rida bland annat hennes GrandPrix-häst. Det var kul och annorlunda (och jag hade sjuk träningsvärk i två dagar efteråt)

Det kommer att komma fler bilder senare men här är en på C och mig på Australiens nationaldag, därav flaggan...

På hemmafronten har det tyvärr hänt sorgliga saker. Min farfar har gått bort under tiden jag har varit borta, jättesorgligt och tråkigt. Han dog av en hjärtattack och det kanske ändå är ett bra sätt att dö på. På så sätt att man är ganska pigg och frisk till slutet. Jag intalar mig det i alla fall. Det blir ju däremot lite chockartat för omgivningen. Han är i vilket fall mycket saknad!

Det har inte bara hänt sorgliga saker här hemma, en mycket bra sak är att jag har en ny häst på ingång. Jag ska ha den på prov ett tag, den kommer hem inom de närmsta veckorna. Mycket spännande, bilder kommer så småningom.

Nu är det hög tid att sätta fart och jobba, tre veckor sen sist...