Lilla bilen...

Ja som jag skrev igår så har ju lilla bilen varit lite tungstyrd. Eller ganska mycket tungstyrd till och med.

Men igår fick jag en snilleblixt, tack vare Facebook. En kompis (eller kompis föredetta pojkvän rättare sagt) bor i Helsingborg. Vi har inte hörts eller setts på typ tio år, men jag kom ihåg att han var lite bil och framförallt Volvointresserad på den tiden. Jag slängde iväg ett meddelande på hans FB-vägg och han svarade att det var inga problem bara att ringa. Jag ringde och han fixade en kille nu klockan fem en lördageftermiddag som kunde titta på min bil. Vi åkte dit och snabbt kunde han konstatera att det läckte, och att det berodde på att en skruv var lite lös.

Vad skönt när det är såna enkla fel på bilen :) han fixade det på fem minuter. Lycka!

Killarna visste hela tiden vad det var som var fel. De ville bara inte tala om det för mig :)

Fixat, bra snabbt och billigt, precis som man vill ha det!

Filmer...

Ciwis travprogram.



...och galopprogram.



Generalens GP, vissa fina delar, men tyvärr ganska många dåliga också.

Ibland går det bra...

...men inte idag.

Ok, efter en analys, lite filmtittande, kollat in protokollet ja då känns det väl lite bättre. Helt värdelösa är vi nog inte. Men precis så kändes det efter dagens GP.

Om vi börjar med Ciwi, så är jag faktiskt såå nöjd med att han går in på banan efter tre månaders tävlingsuppehåll och bara gör det han ska. Han har på nåt vis bra tävlingsnerver även om han har dåliga nerver i övrigt :) Lite missar här och där och 64 %. Långt ner i prislistan men ändå bara tio poäng per domare ifrån placering. Hade inte missarna, båda piruetterna och skritten varit där, så hade vi varit där så att säga. Det är ändå inte illa på en Elittävling.

Så Generalen, han kanske är lite trött, jag kanske red lite dåligt, vi kanske hade lite otur med många småmissar. Vad vet jag, han har känts så fin i veckan. Men energin bara tog helt slut inne på banan. Ka ta strof. Dessutom gjorde jag det förbjudna, det som jag ALDRIG och då menar jag aldrig gör annars. Tittade på poängtavlan under ritten. Trodde nog att jag kanske låg på en 62 % och ganska i slutet tittade jag till på tavlan och fick se 58!!!! What, tänkte jag och gav helt upp. Sista uppridningen, och det här syns så tydligt på filmen, så bara kastar jag in handduken och gör halt och hälsar fem meter för tidigt. Dåligt Lotta, dåligt! :)

Jaja, lite besviken och sur och mest irriterad på mig själv att jag inte red bättre så satte jag mig i bilen och surade lite. Inte så länge. Sen gick vi och åt kladdkaka och drack kaffe. Först ville jag åka hem och strunta i imorgon. Men sen såg jag att de andra soundcheckade inne på banan. Ok då jag går väl dit och gör det för säkerhets skull. När jag hörde musiken så blev jag lite gladare, klart jag ska rida i morgon. Vad tänkte jag på??? Det är ju kul med dressyr, ibland går det bra och ibland går det skit. Så är det för alla nån gång. Idag var det min tur. I morgon kanske med men den dagen den sorgen...

Jag är ju extremt lyckligt lotta(d) som har två hästar på den här nivån. Man lär sig ju dubbelt så mycket varje tävling. Nån är det ju som brukar säga att det är inte segrarna man lär sig saker på utan förlusterna. (Tänk positivt, tänk positivt)

Så där ja, dagens peppblogg till mig själv.

Nästa inlägg kommer filmer på eländet. Nu ska jag åka och kvällsfodra fina fuxar sen blir det mat med duktiga hästskötarna!

Just det bilen med ja. Det får nog bli ett eget inlägg sen, vilken soppa. (OMG vilken ordvitsare jag är i dag)

Framme i Helsingborg till slut

Ibland blir det inte riktigt enligt planen. Tanken var att komma iväg lite skapligt idag för att vara på plats i tid för att hinna rida båda hästarna här på plats. Redan i Mjölby började bilen att kännas lite märklig, det var liksom lite tungt att styra. Vi stannade till på Sharpman för att köpa lite foder till Ciwi och hämta lite andra saker. På vägen därifrån kände jag att det var inte bara inbillning att bilen var konstig (jag är nämligen ganska bra på att inbilla mig saker när jag börjar att köra med transporten) Jag ringde min bilmekaniker som bad mig kolla servooljan. Den tanken var nästan tom upptäckte jag då. Jag stannade på nästa mack köpte olja och fyllde på. Vid nästa stopp i Ljungby kollade vi oljan igen och det var samma visa, nästan tomt. Läckage, typiskt. Vi har stannat ett par gånger under färden och fyllt på olja, i morgon ska jag försöka få tag på nån som kan fixa läckan. Men först sova, rida och sen tävla. Det är extra typiskt att det händer just idag eftersom jag beställde servicetid till nästa vecka...

Vanlig syn utmed E4 idag

Hästarna ja, de mår bra och jag red en stund på båda. Vi var klara i stallet vid halv elva och i morgon är det uppstigning klockan sex för att hinna rida Generalen innan Ciwis första start. Phu, godnatt!

Laddad...

En häst är lite överladdad och en känns inte riktigt på topp inför helgen. Tydligen ser det ganska bra ut men känslan är inte perfekt. Vi får se om det känns bättre i morgon. Det brukar nästan alltid vara så veckan innan tävling.

I morgon drar vi ner till Helsingborg. Ska verkligen bli jättekul! Hoppas på bra körväder, jag har två trygga copilots med mig så det ska nog gå bra.

Tar med datorn och bloggar i helgen! Hörs!

Sadelcheck.

I fredags kom Jana från Sharpman förbi och hade med sig Ciwis nya sadel. Det visade ju sig att Prestige D1 sadel passade bäst på båda hästarna och därför har jag ju använt Ciwis D1 till Generalen också. Eftersom det inte är optimalt att använda samma sadel till två hästar så var ju Generalen tvungen att få en egen. Då Generalen är den mer känsliga av hästarna så får han behålla den "gamla" sadeln och Ciwi får den nya. Men jag väntar med att rida in mig i den nya tills efter tävlingen. Lite onödigt att byta ut utrustning precis innan tävling.

När Jana var här så passade vi på att mäta hästarna igen. Det är riktigt intressant att följa utvecklingen. Jag kan verkligen se ett mönster, känslan när jag rider är detsamma som visar sig i diagrammet.

Generalen till exempel mätte vi första gången i maj. Nästa gång vi mätte var direkt efter Norrköping och Strömsholmstävlingarna då han var i storform. Manken hade höjts upp ca två centimeter vilket tydde på att han jobbade i mera uppförsbacke och i en högre form. Nästa gång vi mätte så tittade Jana lite oroligt på mig och sa att nu har han faktiskt sänkt manken sen senaste gången. Jag tyckte inte alls det var konstig, han hade då haft en period med lättare arbete och lägre form.

Nu när vi mätte igen så hade han höjt upp manken igen och just nu är han i bra form och jobbar således i en högre mer samlad form.

Mankmåttet är det man ser ner till vänster i bild. Översta bilden är Generalens mått. På den undre bilden kan man se Ciwis ganska dramatiska skillnad från första och sista mätningen.







Tycker att det är jätteintressant att kunna följa hästarnas utveckling även på det här viset!! Bra också att kunna upptäcka om hästarna förändrar sig negativt i någon form.

För att komma till en informationsfilm om sadeln, klicka på bilden och klicka sen vidare på D1 (video)

Lördagsträning.

I lördags åkte jag till Liane för träning. Normalt sett brukar jag inte träna på helgen men den här helgen fick bli ett undantag. Liane ska resa bort och jag ska tävla nästa helg så jag ville verkligen få in en träning innan dess.

Nu i helgen som kommer ska jag till Helsingborg och tävla. Båda hästarna ska följa med och tre hästskötare. Dennis Fredrik och Daniel. Dennis är extra engagerad och följde med på träningen för att filma och ta del av Lianes instruktioner för att kunna hjälpa till lite på framridningen. Snälla vänner man har!



Lite av galopparbetet.



Det är inte mycket men det är en bra passagebörjan :)

I Helsingborg startar Ciwi Medelsvår A:1 och Intermediere I och Generalen GP och GP Kür. Här kan ni läsa mer om elittävlingarna i Helsingborg.

Händelserik vecka...

Oj oj vad det händer mycket just nu och inte hinner jag blogga om det...

Allt från resor bokade till ny sadel till hemligheter som jag inte kan prata om än. Lovar att försöka blogga under helgen! Det här skrivs under tiden nagellacket torkar.

Snabbtorkande var det visst! Tjingeling!

Det råder inga tvivel om att klockan är kvart över tolv och Rolex.

Framridning.



Inne på banan.

Salams placering när hon filmar leder till att det blir lite hackigt och i flera avsnitt, men ni kan få en liten hint av hur det såg ut på küren :)

Prisutdelning! :)

Nationalsång. Tysk tyvärr...Eller tyvärr och tyvärr den är fin, men svenska hade ju varit ännu roligare..

Lite bilder från Helsinki...

Efter andra prisutdelningen precis utanför arenan.



Framridning som var ganska liten. Som mest var det 21 hästar när jag red fram och det var mindre än 20x40 m och tre stolpar i mitten... Som ni ser ganska lågt i tak och där hoppade hoppryttarna 1.60 hinder. Å andra sidan red hoppryttarna inne i parkeringsgaraget(uppstallningen) där det var så lågt i tak att hästarna fick ducka för att komma under takbjälkarna.



Salam är koncentrerad.




Publiken.



Dressyrbanebyggare.



Världens bästa mamma som åker land och norden runt för att titta och hjälpa mig på tävlingar.



Lastbilen. När vi checkade in på färjan hem så lämnade Kristian en lapp med våra namn och personnummer till incheckningen. När vi fick våra biljetter så fick vi ett större skrattanfall. Mr Reidar Salam och Mrs Kristian von Krustenstierna var namnen som stod på biljetterna.




Insidan av Hartwall arena









På baksidan av Hartwall arena.





Korkeus 2 m. Nja kanske, Emmie upplyste mig just om att det betydde höjd...




Den här bilden är ju fantastisk. Lite dålig kontakt med munnen kanske. Jag fipplade med tygeln i programmet också. Tappade vänstertygeln i skritten. Hmm proffsigt...




Precis satt oss i lastbilen för hemfärd. Två mycket duktiga och trevliga och snälla hästskötare. Mr Reidar Salam och Emilia. De är värda tusen applåder och kramar för att de tagit hand om hästarna så bra under resan!!!



Tre minuter efter första kortet togs så sov de. Obs bilden är på riktigt inte arrangerad. De somnade verkligen så här. Lite trötta kanske...



En östgöte till fanns på plats och tävlade. Jag som gör allt för er bloggläsare var pinsam och gick fram och frågade om jag fick ta ett kort på Helena. Det fick jag. Hur det gick för henne vet jag i ärlighetens namn inte, jag såg en av hennes ritter och det såg jättefint ut men hon fick ett litet tidsfel.


Söndag klockan tolv och Generalen har det mysigt i sin hage igen. Till synes helt oberörd av äventyret och den långa resan. När vi lastade ur på Ågesta och tog en promenad så var han allt annat än trött, ganska vild till och med. Idag har Emmi skrittat honom. När jag frågade hur det kändes så muttrade hon lite och sa att det kändes inte som det såg ut på TV :)
Finska Yle sände tydligen hela küren. Min intervju var inte med, däremot min tysta teckenspråkkonversation med Salam. Hahaha...

Snart kommer det lite filmer också...

Kram på er!

Kuren gick finfint och vi kom tvåa. Nästan 65 % Nu är vi framme i Sthlm och om ett tag rullar bilen vidare mot Rappestad.

Uppladdning

Kürmusiken går på repeat i mobilen och jag känner mig laddad. Salam är i stallet och fixar med Generalen och nu åker vi dit också.


Hörs sen.

Nya tag i morgon!

Alltså, Generalen var såååå fin på framridningen. När jag kom in på banan så var det nåt som hände. Slutade jag att rida? Ja. Tyckte Generalen att den guldfärgade Porschen i hörnet var så fin att det inte gick att sluta stirra på den? Ja. Hade vi missar i alla galopprörelser utan tvåorna? Ja. Gjorde Generalen fin passage? Ja. Är jag nöjd med dagens insats? Nej (och ja lite)

Att trösta sig med:

Det gick typ lika dåligt för alla.
Jag kom fyra och vann priser och lite pengar.
Vi fick rida ärevarv!!! Det är kul!
Tröstäta tillsammans på hotellet är himla kul.
Man lär sig nya saker varje dag och varje tävling!

Nästan hela gänget samlat. Mamma, Linda, Kristian, Liane, AnnSofie och hennes man
Salam simmade lite ur bild här men jag lovar att kompensera med massor av bilder på Salam i morgon!

En utförligare rapport kommer nog så småningom :)

Fy sjutton vad kul det ska bli att rida kür i morgon!!

Sov så gott!

Soundcheck - check

Att vara dressyrryttare i Helsinki innebär tidig morgon. Mycket tidig! I morse var ridningen på arenan mellan sex och sju. Samtidigt som vi red hade vi soundcheck för kürmusiken. När Generalen och jag började skritta fram så började soundchecket och det var Pirates of the caribbean som första tema. Vet inte vad Generalen har hört om pirater men livrädd blev han i alla fall. Kanske blev han rädd för att ljudet kom uppifrån. Så fort pirattemat var över så lugnade han i alla fall ner sig. Han kändes riktigt fin idag och vi fick jättefin hjälp från Liane på värmningen.

Trots att tiden mellen sex och sju var avsedd för BARA dressyrhästar så var hälften av hästarna hopphästar på banan. Bland annat har vi ridit ihop med Jessica Kürten idag. Där kan vi snacka om bra ridning och ett självförtroende som heter duga. På ett positivt sätt alltså. Hela ekipaget utstrålade självförtroende och harmoni. Tills hennes mobil ringde och hon släppte tyglarna och svarade. Hästen fortsatte dock att galoppera på som vanligt.

Nu har vi just ätit frukost tillsammans med svenskgänget och nu ska Salam och jag sova ifatt ett par timmar igen. Sen blir det nog en tur på stan. Någon som har någon bra rekommendation om vad vi ska titta på?

Vetcheck - check

Vetchecken gick utan problem för alla svenska hästarna. En helt galen veterinärbesiktning tillsammans med hoppehästarna på hoppframridningen(!) Phu, men Generalen var snäll men laddad.


Nu är vi på hotellet och återhämtar oss lite, efter bara två timmars sömn i natt så har det varit bra att vi har haft några powernaps under dagen. Nu är det dags för en snart igen...

Halv sju ska jag vi rida igen. Jag och Kristian ska få hjälp av Liane. Efter det ska hela svenska dressyrgänget ut och äta i Helsinki. Italienskt tror jag det blir.

Just det en snabb lunch med Emmi har jag hunnit med också. Så kul att se henne igen!

Emmi och Generalen för länge sen..



Hörs!

Provridit på banan...

Halv sex ringde klockan i morse. Finsk tid. Vid sex skulle vi åka. Vi mötte upp Kristian nere vi shuttleservicen och inväntade AnnSofie som också skulle åka med oss. Vi väntade en stund och tog en kopp kaffe så länge. Efter en stund började vi misstänka att hon kanske försovit sig så Kristian ringer till henne och hon säger att hon kommer ner alldeles strax. När hon kommer ner så börjar vi bli lite stressade när hon sätter sig ner och tar frukost. Nu är det bara en kvart kvar innan vi får börja rida på banan. Hon tittar lite konstigt på oss som uppenbarligen ser lite halvstressade ut. Ehh klockan är väl halv sex va? frågar hon helt lugnt. Ehh nej svarar vi, snart halv sju... Hmm lite missförstånd med tiden, glömt att ställa om mobilklockan... Det löste sig bra, vi hann rida ändå!

Generalen var pigg. Kanske piggast av alla. Lite stressad också över att inte riktigt ha koll på vilken av hästarna som är hans kompis Charlston. Han vet att han ska hålla reda på någon men inte riktigt vem det är. Snurrigt i ett litet hästhuvud. Han verkar inte bry sig så mycket om den stora arenan och den lite märkliga uppstallningen, vi får se vad han tycker om den när det sitter en massa folk på läktaren.

Vi är välkomna in i vårt garage.

Nu blir det vila ett par timmar och sen ska vi tillbaka till arenan och veterinärbesiktiga och fixa lite och ikväll ska vi nog titta på Monty Roberts show. Jag har hört rykten om att han tycker att man ska ta bort piaff och passage ur dressyrprogrammen. Kan vara intressant att höra hans åsikter om det...

På plats...

Kvart över fem i morse började resan hit och nu har vi fått Generalen på plats och vi har just landat på hotellet mitt i centrala Helsingfors (iallafall är det där jag tror att vi är)


Resan har gått riktigt bra. Hästarna har stått som två ljus hela vägen och även när det stormade som värst ute på havet så höll de sig lugna. Det var riktigt gungigt ett tag men de verkade inte bry sig speciellt mycket.

Frukost i lastbilen vid sjutiden i morse.

Generalen pigg och glad som vanligt

Vår båt innehöll inte så mycket underhållning utan vi fick stå för den själva. Det klarade vi ganska bra tycker jag. Här Kristian sekunderna innan han dyker ner i bollhavet.

Allt har idag flutit på bra förutom nu ikväll när vi skulle ta oss från stallet (ett parkeringsgarage som är tillfälligt ombyggt till stall) till hotellet. Missförstånd hos shuttle-chaufförerna gjorde att Salam och jag har stått ute i 40 minuter och frusit. Vi blev lite inspirerade av att eurovision tävlingen avgjordes i samma arena att vi har dansat och sjungit oss varma till bland annat Carola. Det var fint. Till slut blev vi erbjudna skjuts av två främlingar som ska delta i Monty Roberts Show i morgon. Ja så kan det gå en onsdagnatt i Helsingfors. Nu är det bäst att sova eftersom vi ska vara på arenan kvart över sex i morgon. Sen ska vi träffa Emmi, veterinärbesiktiga och rida lektion på eftermiddagen. God natt god natt!

På väg...

Igår startade vi resan mot Stockholm. Det blev en lite stressig dag för att hinna med de andra hästarna som skulle ridas, packning som skulle putsas och packas och en hel del andra saker som man kommer på så här dagen innan avfärd.

På måndagkvällen gick jag in på corren.se och kollade vädret. Chock när jag fick syn på att de varnade för snö! Jag som bestämde mig för i våras att aldrig mer köra i dåligt väder blev lite orolig att jag inte skulle komma iväg alls. I vilket fall som helst så bestämde jag mig för då att med sommardäck tänker jag INTE åka till Stockholm.


På tisdagsmorgonen ringde jag till vår lokala OKQ8 mack i Vikingstad och frågade om de hade tid att byta däcken. Det hade de som tur var. Synd bara att jag själv egentligen inte hade tid att åka. Snälla mamma fixade att lämna bilen och transporten och de fixade däcken smidigt och snabbt! När jag hämtade bilen så småpratade jag och Sanna med mackägaren och hon frågade lite om resan och så. Hon frågade bland annat om man behövde speciella pass till hästen för att åka utomlands. Ja svarar jag, pass behöver man och så behöver man ha ett veterinärintyg på att hästen är frisk för att passera gränserna. Samtidigt som jag säger det inser jag att VETERINÄRINTYG har jag ju inget än!!!! Herregud, jag har helt glömt att jag behöver ett sånt. Lite mycket att tänka på kanske :)

Lyckligtvis var det ganska tidigt på dagen och första veterinären jag ringde till hade tid att komma på eftermiddagen så det löste sig snabbt och lätt.
Veterinärintyget måste utfärdas av en distriktsveterinär och får inte vara äldre än 48 timmar gammalt när resan påbörjas.


Jag hämtade upp Salam när hon hade slutat jobbet och sen åkte vi till Stockholm och till Ågesta Gård där Kristian v Krusenstierna bor. Där har vi övernattat i natt och tidigt i morse så lastade vi in i lastbilen och åkte mot Värtahamnen i Stockholm. Hästarna verkar tycka om varandra och de står lugnt och stilla nere på bildäck nu. Färjan vi åker på verkar bara vara fraktfärja och det är bara vi och ett gäng finska lastbilschaufförer ombord. Lugnt och skönt med andra ord. Vi har fått varsin egen hytt och det känns lite konstigt att inte kunna göra någonting. Jag har inte ens internet eftersom jag råkade slå in fel kod på modemet tre gånger. Hmm för mycket att tänka på gör att man inte kan tänka alls... Haha men idag blir en avstressande dag och uppladdningen inför fredag kan börja...

Nu ska väl jag gå in till Salam och fråga om jag får låna en av hennes tidningar. Ha en bra dag!

På väg. Tyvärr går det bara att skriva i rubrikfältet när jag mobilbloggar. Vi är i alla fall just nu i Värtahamnen och väntar på att få åka på båten

En av de absolut bästa...

...dressyrdomarna som finns har i helgen till min stora sorg dött. Alldeles för tidigt och helt overkligt och att hon inte finns mer.

Det finns faktiskt ingen domare som har betytt så mycket för mig som hon har gjort. Tänk om alla skulle vara lika positiva och glada som Susanna, då skulle fler tycka att det lika roligt med dressyr som jag vet att hon tyckte det var!

Det blir inte mer blogg än så idag. Ha en bra kväll!

Lördagkväll på BK i Linköping.

Kan bara säga INTE att rekommendera, och här pratar jag självklart inte om sällskapet utan om restaurangen.

Man skulle kanske börjat ana oråd när tjejen vid bordet bredvid oss skickar tillbaka sin kyckling tre(!!!) gånger för att den inte var genomstekt. Just en sån enkel/farlig grej är ju helt oacceptabelt tycker jag. Menyn var inte direkt anpassad efter min smak men det kan de ju såklart inte råda över, att jag inte äter svamp eller ost. Jag fick förslaget från servitrisen att mixa två maträtter så skulle det nog bli bra. Vi väntade och väntade och väntade. Ganska länge faktiskt.

Tillslut kom maten och jag fick såklart in fel mat, en ostpaj till mitt lamm som skulle vara medium-welldone men som var i princip rått. Salladen som var till var så äcklig att den inte gick att äta, hur kan en sallad vara äcklig??? På min tallrik fanns alltså inget jag kunde äta. Just det ingen sås var det till heller. Ostpajen bytte de snabbt ut till en potatis och sparriskaka. Den var bränd och torr. Fortfarande inget som gick att äta.

När servitrisen kom och frågade om det smakade bra så sa jag som det var, det går faktiskt inte att äta. Hon höll med om att köttet inte var som det var beställt och att potatiskakan faktiskt såg lite bränd ut. De skulle fixa ny mat. Det tog ca en halvtimme innan jag fick den nya maten. Då hade alla andra redan ätit upp. Maten jag fick var i alla fall betydligt bättre även om de hade stekt på lammet så det var helt grått den här gången, kanske av irritation på mig :)

Här skulle man ju kunna tänka sig någon form av kompensation för ett ganska misslyckat besök hos dem. Det fick vi inte, och jag lär inte komma tillbaka. Den stackars servitrisen sa att hon skämdes så mycket att hon funderade på att säga upp sig. Jag utgår ifrån att det inte bara var jag som hade klagat på maten...

Det blev i alla fall en trevlig kväll men inte tack vare BK.

Nu ska jag ta tag i livet och börja packa och fixa lite. Rida ska jag göra ikväll när tävlingarna är slut för dagen.

Först ska jag nog ta en promenad runt stångån. Jag kanske ska försöka komma igång att lyssna på min ljudbok igen. Jag har blivit så dålig på att läsa böcker, förr läste jag jättemycket. Nu kommer jag aldrig in i böcker, tröttnar efter ett tag. Nån som har ett bra lästips?

Ha en bra söndag!

Wengo - statyn.

Började tidigt idag i stallet med att rida Vilda som är under igångsättning. Hon kändes så fin idag, håller alla tummar att det håller i sig. Hon kör galoppträning varannan dag och känslan idag var kanon!

Sen åkte Wengo och jag till Sharpman i Mjölby. De hade en heldag med olika aktiviteter. Wengo och jag deltog i sadelutprovarvisningen. Det var intressant och lärorikt att lyssna på och man förstår när man hör proffsen prata om det att det är viktigt att anlita just proffs för att passa in en sadel. Mycket som kan gå fel om man har fel sadel.

Wengo var lite nervös i början men sen stod han stilla i en och en halv timme och lät oss mäta och prova måååånga sadlar.

Sekunden innan hade han öronen framåt och var lite snyggare. Tyckte att det såg så fint ut med Sharpmanskylten i bakgrunden. Tänk er öronen framåt, vilket kort va?

Mycket fika, kaffe och mat fick vi och många roliga skratt. Här Nina Lilja som också samarbetar med Sharpman. Jag och Nina har tävlat ihop sen vi började att tävla. Sissi, Ninas mamma, brukar påminna oss med jämna mellanrum om när vi var på en lagtävling i Boxholm för kanske 18(!) år sen. Vi tävlade då för tiden i samma klubb (Mjölby Ridklubb tror jag det var då) och vi hade åkt tillsammans i samma transport och bil. Eftersom våra mammor var och är fortfarande de bästa tränarna så vann vi såklart det mesta och eftersom det var final så vann vi både omgången och totalt och säkert red vi två klasser var, så många rosetter blev det. Sen raddade vi upp alla priser i vindrutan på bilen och sa att Gud vad det är prisigt här. Sen skrattade och fnissade vi hela vägen hem från Boxholm. Mamma och Sissi skrattar än idag åt händelsen. Vi med lite :)

I morgon är det dags för dagens ungdomar att avgöra division 2 finalen i Rappestad. Lycka till alla ni som ska rida och hoppas att det blir lika prisigt i Rappestadbilarna på väg hem i morgon kväll!!

Efter Sharpman har Josse och jag visat unghästarna för eventuella köpare. De är så duktiga och snälla hästarna. Fick lägesrapport om Linda idag också och Sofia har ridit själv idag och det hade gått jättebra. Kul!

Nu är det verkligen inte alls långt tills jag åker, imorgon blir en heldag med att packa, tvätta och fixa inför resan. Det blir kul! Men först lördagkväll!

The Majority Says...

...spelade ikväll på Pitch Black Live. Vi var där och tittade (och lyssnade) och det var riktigt bra. Shit vad duktiga de var, har ni chansen att se de live så gör det! Vet inte när och var de spelar nästa gång men ska ta reda på det :)

Emil var såklart bäst! (För er som hänger med i bloggen vet ju att det är Emil som fixat min kürmusik) Hmm undra om man kan ha deras låtar till küren? Skulle bli spännande tror jag...

En sak i taget, i morgon åker jag till Liane och tränar, sen är det inte många dagar kvar till Finlandstävlingen. Phu känner mig så smått stressad som alltid innan tävling. Men Generalen känns riktigt bra i alla fall och det är ju tur det! I morgon ska han klippas med nyinköpt klippmaskin, sen blir det varma sköna täcken på istället!

Nu är det sovdags, hörs!

Hästfest på Sharpman!

Eller höstfest kanske det är förresten. Eller så är det både och. Jag ska vara där på lördag och ska bland annat vara med på en sadelutprovningsvisning. Det får bli Wengo som följer med dit. Sen vet jag att de har en massa bra erbjudanden och massor av rea!

På lördag kommer flera av Sharpmans samarbetspartners att vara där och svara på frågor och så. Jag med, så är det något ni undrar över är det bara att ladda upp med frågor och komma dit på lördag.

Klicka på bilden för att komma till Sharpmans hemsida!

Tävling med Irish

Idag har det varit dressyrtävlingar i Rappestad. Jag startade bara Irish i en LB och en LA. Han gick ganska bra och med tanke på att jag bara ridit honom två gånger den här hösten så måste man nog säga att resultatet var mycket bra. 66% i första och 64% i andra och första utanför i båda klasserna. Flera Rappestadryttare placerade sig och gjorde fina resultat. Kolla in ridklubbens hemsida på www.rappestad-rk.nu för alla resultat.

Ägarbyte.

Så, i helgen har det blivit klart. Linda är såld och den nya lyckliga ägaren heter Sofia Bladh. Jag önskar familjen Bladh stort lycka till med nya stjärnan!

Idag hade Isabell med sig sin kille Oskar som har tagit lite bilder när vi red. Oskar har ingen hästvana alls ändå tyckte jag att han fick till fina bilder. BamBam känner ni igen och Dottan och Micka. Den svarta hästen är Dollar. Han är bara fyra år och det är första gången jag rider honom här hemma. Duktig att vara så cool på banan för första gången. Det kanske kommer lite flera bilder när jag kollat igenom alla lite mer. Tack Isabell och Oskar!!!

foto: Oskar Andersson